Islamofobi är ett samlande begrepp för fördomar om och fientlighet mot islam och muslimer. Termen har bara använts i ett tiotal år men negativa attityder till islam har gamla rötter. Redan på 600-talet sågs muslimska dynastier som ett hot mot Europa. Senare kom muslimer att betraktas som ”underlägsna” och ”annorlunda”. I dagens Europa betraktas muslimer ofta som en homogen grupp oavsett sin individuella syn på kultur och religion. Många och allt mer spridda negativa idéer om hur muslimer tänker och uppför sig leder till diskriminering och trakasserier.
slamofobi uppfattas vanligen som ett nytt fenomen. Men om man med begreppet islamofobi vill beskriva en uppfattning om islam och muslimer som Europas ”andra” går islamofobi tillbaka till 700-talet. Vissa forskare anser att den västerländska stereotypisering av islam, muslimer och den arabiska världen florerade som starkast under 1800-talets kolonialtid och tider av nationalstatsbyggande (Said 1978, Hall 1992). Då präglades de motsättningar och de ojämlika maktförhållanden mellan öst och väst, mellan orienten och occidenten, mellan den muslimska och den judisk-kristna världen som vi ser idag. Tiden för det Ottomanska riket beskrivs som en period präglad av konflikter och motsättningar, något som anses påverka Turkiets möjligheter till EUinträde idag (Laitin 2010). Andra forskare har ifrågasatt denna syn och hävdat att maktförhållandena skiftat genom historien. Det har funnits tider då européer varit utsatta för muslimskt våld och perioder då handel och diplomati mellan öst och väst utvecklats (Colley 2002).
I det sammanhanget kan nämnas den konspirationsteori som fått stor spridning i USA sedan den lanserades 2005 av pseudonymen Bat Ye´or under boktiteln ”Eurabia – The Euro-Arab Axis” (se Malm 2009, Gardell 2010). Teorin hävdar i korthet att islam sedan 600-talet utgjort en ockupationsapparat för att överta Europa och göra det till ett kalifat med stöd av oljepengar och sammansvärjningar på högsta nivå, samt genom invandring och högt barnafödande. En rad böcker har följt på temat Eurabia och utvecklats till en central del av den västerländska diskursen om islam (Malm op cit). Det är också ett vanligt tema på högerextrema forum på nätet (Lagerlöf 2006).
I den tongivande rapporten från Commission on British Muslims and Islamophobia i Storbritannien som baserades på konsultationer med muslimska organisationer och forskare på 1990-talet identifierades en rad kännetecken på islamofobi2 (Runnymede Trust 1997), i svensk översättning av Otterbeck & Bevelander (2006):
- Om islam ses som monolitiskt och statiskt eller som mångfaldigt och dynamiskt,
- Om islam ses som annorlunda och separat eller som liknande och ömsesidigt beroende,
- Om islam ses som underlägset eller som jämställt,
- Om islam ses som en aggressiv fiende eller som en samarbetspartner,
- Om muslimer ses som manipulativa eller som uppriktiga,
- Om muslimsk kritik av ”Väst” avvisas eller diskuteras,
- Om diskriminerande beteenden mot muslimer försvaras eller kritiseras,
- Om anti-muslimskt tal ses som naturligt eller som problematiskt.
Den internationella samarbetsorganisationen European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) har definierat islamofobi som: ”the fear of or prejudiced viewpoint towards Islam, Muslims and matters pertaining to them (ECRI 2006). Whether it takes the shape of daily forms of racism and discrimination or more violent forms, Islamophobia is a violation of human rights and a threat to social cohesion”. EU:s myndighet EUMC och senare FRA har inte formulerat någon egen definition av islamofobi. Man hänvisar till brotts- och antidiskrimineringslagstiftningen för att dokumentera och motverka alla former av diskriminering och våldsbrott mot muslimer (EUMC 2006).
Den svenska Nationalencyklopedin har en definition av islamofobi med tydliga paralleller till antisemitism: ”Islamofobi är rädsla för islam, överdrivna föreställningar om att islam är en religion som leder till negativa beteenden och att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara. Islamofobin kombineras ofta med idéer om en stor muslimsk konspiration som avser att störta det västerländska samhället, att jämföra med antisemitism”.
Inom forskningen finns en uppsjö definitioner av begreppet islamofobi. Många internationella forskare använder begreppet islamofobi utan att definiera det eller använder det vagt eller snävt i betydelsen ”fear of Muslims and Islam; rejection of the Muslim religion; or a form of differentialist racism” (Helbling 2011). Det är ofta oklart om islamofobi är negativa attityder till en grupp människor – att jämföra med xenofobi (främlingsfientlighet) – eller reflekterar en kritisk position till Islam. Helbling föreslår följande definition: ”indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims”. Den svenske religionshistorikern Mattias Gardell (2010) definierar islamofobi på följande sätt: ”socialt reproducerade fördomar om och aversion mot islam och muslimer, samt handlingar och praktiker som angriper, exkluderar eller diskriminerar människor på basis av att de är eller antas vara muslimer och associeras till islam”. Tidigare var det islam som religion som betraktades som en fiende, idag uppfattas inte religionen islam som hotfull utan muslimer som folk, speciellt muslimer som är invandrare (Halliday 1999, Gottschalk and Greenberg 2008, Jahrbuch für Islamophobieforschung 2011) och det är inte längre enbart i sensationspress som sådana tankegångar förs utan i mainstream media. Därför menar en del forskare att man bör byta ut islamofobi mot muslimism i betydelsen ”a rejection of a population on the grounds of Muslimness” (Bunzl 2007, Bravo Lopéz 2009). Antimuslimska strömningar påverkar muslimer oavsett om de är praktiserande muslimer eller inte (Halliday 1999, Modood 2003). Hatet som högerextrema grupper tidigare riktade mot utlänningar riktar de idag mot samma individer för att de är muslimer.
Andra kritiska brittiska forskare beskriver att det i dagens Storbritannien råder såväl diskursiv som institutionell rasism riktad mot muslimer (se Abbas 2005). Den brittiske forskare Chris Allen (2010) föreslår att islamofobi ska definieras som en ideologi att jämföra med rasism, som sprider negativa uppfattningar om muslimer och om islam som ”andra” och som får sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser i vardagen i form av utestängande, fördomar och diskriminering av muslimer och islam. Denna definition har likheter med svenska Integrationsverket (2007b) som beskrev islamofobi som rasistiska och diskriminerande uttryck riktade mot muslimer, som kan uttryckas i hot och våld riktade mot muslimer eller genom exkludering av muslimer.
Efter terrorattacken mot USA den 11 september 2001 och den av USA:s president deklarerade ”kriget mot terrorismen” anser brittiska forskare att det skett en demonisering inte bara av muslimer utan även av multiculturalism (som i Storbritannien betecknar mångkulturalistisk politik eller integrationspolitik3) (Kundnani 2007, Fekete 2009). Dessa forskare anser att 1970-talets integrationspolitik i Storbritannien har avstannat och lämnat plats för en ”anti-muslim and anti-asylum culture”. Även om den svenska forskningen om islamofobi ännu är relativt begränsad så finns det en omfattande forskning kring invandring, integration och mångkultur och ett ökande forskningsintresse för ”vardagsrasism”. Det finns tydliga paralleller till den brittiska forskningen som hävdar att det råder strukturell och institutionell rasism i Sverige mot invandrare och därmed även mot muslimer, se t ex antologin Bortom vi och dom – teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, redaktörer Masoud Kamali & Paulina De los Reyes (SOU 2005:41).4 Strukturell diskrimineringen skall förstås som diskriminering ur ett strukturellt perspektiv ”Människor formar strukturer, strukturer formar människor”. Utredningen framhåller även likheten med strukturell rasism utifrån en förståelse av rasism som ”stereotypa föreställningar om invandrares och svenskars kulturer, ofta helt väsensskilda och oförenliga”. Med begreppet vardagsrasism sammanfogas begreppen institutionell och individuell rasism (Essed 2005). Rasism är inte endast baserat på ”den fördomsfulla personens psykologi” eller ”rådande praktiker inom alla dessa [samhällets] institutioner” (Essed 2005: 76, van Dijk 2005). Rasism är en ”en process som upprätthåller ojämlika maktförhållanden” i alla vardagssituationer.
Texter ur rapporten Antisemitism och islamofobi, 2011.
Forum för levande historia har en tioårig tradition av att genomföra omfattande attitydundersökningar som mäter skolelevers attityder och åsikter. Fokus för våra studier är hur ungdomar ser på andra människor och samhället i stort.
Frågorna vi ställer kretsar i huvudsak kring tolerans och intolerans. Vi undersöker även andra teman som vad skolelever tycker och tänker i frågor om politik och demokrati, oro inför framtiden, social utsatthet och så vidare.
Varför väljer Forum för levande historia att studera attityder? Svaret är att attityder påverkar handling. Om attityder inte påverkar handling hade vi kunnat strunta i att studera fenomen som handlar om människors eventuella negativa inställningar.
Under hösten 2013 genomförde vi en ny attitydundersökning. Urvalet motsvarar 10 500 svenska skolelever i årskurs 9 på högstadiet och årskurs 1-3 på gymnasiet. Totalt svarade 72 procent av eleverna på undersökningen.
I rapporten Tid för tolerans presenterar vi de huvudsakliga resultaten från vår senaste studie. Syftet med undersökningen är att undersöka intoleransens utbredning och förekomst bland svenska skolelever. Målet är även att belysa trender över tid. Genom att följa attitydförändringar över ett tidsspann på tio år får vi ny kunskap om skolungdomars attityder till olika grupper i samhället eventuellt har förändrats.
Våra undersökningar på temat tolerans och intolerans ger oss information om hur situationen ser ut i den svenska skolan. Detta hjälper oss att utveckla vår egen verksamhet, men även att lyfta viktiga frågor på agendan.
Nedan återfinns rapporten i sin helhet i pdf-format. Vi publicerar även rapportens sammanfattning i lättläst respektive engelsk version. Som en bilaga presenteras den tekniska rapport inklusive bilagor som Statistiska centralbyrån tagit fram. I denna presenteras studiens genomförande mer i detalj.
Länk till rapporten https://www.levandehistoria.se/material/tid-tolerans
