Rasism

Rasism bygger på den ovetenskapliga föreställningen att människosläktet är indelat i tydliga raser som är olika mycket värda. Men ordet har fått en vidare betydelse, ofta avses det som kanske snarare skulle kunna kallas främlingsfientlighet, där idén om att vi har olika värde snarare baseras på föreställningen om kulturella eller religiösa olikheter.
Ytterst handlar rasism och främlingsfientlighet om att peka ut ett ”vi” och ställa det mot ett ”dom” för att kunna hävda att alla grupper inte ska ha samma rättigheter.

Rasism kan beskrivas som:
1. En ideologi som rättfärdigar och försvarar att människor kan behandlas olika.
2. Rasen definieras utifrån påstådda biologiska och medfödda skillnader.
3. Det hävdas att vissa biologiska särdrag går att koppla till en hel grupp.
4. De yttre skillnaderna som hudfärg och kroppsliga olikheter spelar stor roll.
5. De yttre skillnaderna påstås avspegla inre skillnader som olika intelligens, beteende och karaktär.
6. Vissa raser anses ofta högre stående och mer värda.

Allt fler anser att rasism inte bara måste bygga på föreställningar om biologiska skillnader, de väsentliga är att det finns en ideologi som förespråkar särbehandling av människor på särskilda grunder.
Källa: www.levandehistoria.se

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Ur DO:s ordlista:
Rasism är ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper.

DO skriver i stycket ”Från ras till kultur till vardag”:
Rasismen kan sägas bygga på en föreställd gemenskap som tilldelar medlemmarna av den gemensamma identiteten en rad egenskaper som andra, ”främlingarna”, aldrig tros kunna ta del av. Man ser också sin egen grupp som mångfacetterad och förenklar bilden av främlingen – ”de” är alla likadana. Rasismen kommer därmed ofta till uttryck i ett vi och dom-tänkande.

Efter andra världskriget, i takt med att idén med olika biologiska raser blev kontroversiell, har begreppet kultur fått ökad betydelse i rasistiska resonemang. Forskare brukar tala om så kallad ”kulturrasism”. Istället för att utgå från biologi, används kultur som förklaringsmodell till hur människor är och vad de gör. Kultur ses som något fast och oföränderligt. Retoriken och syftet med uppdelningen är dock densamma som när man talar om biologiska raser.

Stereotypa föreställningar om olika etniska gruppers kultur som väsenskilda och oförenliga med exempelvis den ”svenska” kulturen ligger till grund för kulturrasismen. Kulturer ses som oföränderliga och i mångt och mycket avgörande för en persons egenskaper.
Källa: www.do.se