Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Den undertecknades då av 82 länder, däribland Sverige. Sedan dess har konventionen undertecknats av ytterligare ett stort antal länder. 

Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 

Konventionen utgör en fortsättning på arbetet inom FN för att få till stånd internationella regler om personer med funktionsnedsättnings rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter, eftersom personer med funktionshinder självklart åtnjuter de mänskliga rättigheterna enligt de andra konventionerna samt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den nya konventionen har istället till styfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Tilläggsprotokoll
Det frivilliga tilläggsprotokollet innebär att en stat kan välja att godkänna att enskilda personer eller grupper av personer har möjlighet att klaga till en övervakningskommitté om de anser att deras rättigheter kränkts. Sverige har ratificerat såväl konventionen som tilläggsprotokollet.

Konventionen gäller sedan 2009 för Sverige
Sverige medverkade mycket aktivt i FN:s arbete med att förhandla fram konventionen, och som en följd av riksdagens godkännande beslöt regeringen den 4 december 2008 att Sverige skulle tillträda konventionen. Sverige anslöt sig också till det frivilliga protokollet om enskild klagorätt. Från den 14 januari 2009 gäller konventionen för Sveriges del.

År 2011 överlämnade Sverige sin första rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige granskades av kommittén den 31 mars och 1 april 2014. Kommitténs slutsatser och rekommendationer behandlas för närvarande inom Regeringskansliet.

Inför ratificeringen av konventionen prövades hur väl svensk lagstiftning överensstämmer med konventionen i samband med utarbetandet av propositionen 2008/08:29 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen kunde konstatera/konstaterade (i propositionen) att tillträdet till konventionen och det fakultativa protokollet inte föranleder några ändringar i gällande lagstiftning.
Läs regeringens proposition 2008/08:29 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige har utrett om Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam), Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller något annat samhällsorgan bör vara nationellt övervakningsorgan för konventionen.
Läs betänkandet Främja, Skydda, övervaka – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SOU 2009:36).

Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Läs hela konventionen på svenska
Läs Sveriges första rapport till FN om rättigheter för personer med funktionsnedsättning