Mänskliga rättigheter- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Rätten att bestämma över sin egen sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor och för arbete för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter omfattar varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp och ha ett säkert och tillfredställande sexualliv. Brist på kunskap, diskriminering och förtryck begränsar människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Ojämlika maktförhållanden mellan könen gör det svårt för kvinnor och flickor att bestämma över sin egen kropp och förhandla sig till säkrare sex. Inskränkningar i rättigheterna ökar också markant ofta i konflikt-, postkonflikt-, och krissituationer.
Ett vanligt hälsoproblem
Sexuell och reproduktiv ohälsa är ett av de vanligaste hälsoproblemen för kvinnor i åldern 15 till 44 år i låg- och medelinkomstländer . En graviditet, osäker abort, förlossning eller skadliga sedvänjor, så som kvinnlig könsstympning, kan medföra livsfara. Trots stora insatser de senaste 20 åren är mödradödligheten i världen fortfarande mycket hög, i synnerhet i Afrika söder om Sahara och i Sydasien.
SRHR är en svår och kontroversiell fråga i internationella sammanhang. Regeringen prioriterar SRHR som en grundläggande del av jämställdhet och stärkandet av kvinnors egenmakt (empowerment). SRHR är också avgörande i arbetet mot hiv/aids och SRHR är en viktig aspekt på en rad områden och berör t.ex. MR-försvarare, hälsa, ungdomar, tvångsäktenskap och hållbar utveckling.
För att bidra till målet arbetar regeringen bland annat med att:
– agera för SRHR säkras i förhandlingar i EU, FN och andra internationella och multilaterala sammanhang.
– verka för främjandet av SRHR i arbetet med att uppfylla FN:s millenniemål. Flera av målen har viktiga kopplingar till SRHR, t ex mål 3 om jämställdhet, mål 4 om att minska barnadödligheten, mål 5 om att förbättra mödrahälsa, samt mål 6 om att minska spridningen av hiv och aids, malaria och tbc.
– genomföra särskilda satsningar i konflikt- och postkonflikt-länder för att bekämpa sexuellt våld och stödja hälsovård, inklusive psykosocial vård samt stärka rättssäkerheten och tillgång till rättsväsendet för drabbade kvinnor, flickor och pojkar.
– höja ambitionsnivån, när det gäller såväl effektivitet som resurser, till insatser för att förbättra kunskap och service om sexualitet för kvinnors och flickors fysiska integritet och uppmuntra mäns och pojkars roll och ansvar för jämställdhet och för sexuell och reproduktiv hälsa för alla.
– ge stöd till SRHR i form av utbildning, information och rådgivning för ungdomar, tillgång till preventivmedel, sexuell och reproduktiv hälsovård (inklusive rådgivning och medicinsk vård), samt genom arbete inom ramen för breda ansatser där information och förebyggande insatser är av särskild vikt. Detta inkluderar exempelvis tillgång till säkra, lagliga aborter samt att stärka stödet till forskning och metodutveckling om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. En viktig fråga är att förebygga tonårsgraviditeter och att stärka unga mödrars möjligheter och tillgång till utbildning.
– höja kunskapen och kompetensen i Utrikesförvaltningen och regeringskansliet vad gäller att hantera och kunna diskutera SRHR i olika sammanhang. Bland annat har ett material tagits fram med fakta och referenser till stöd för SRHR i dialoger och internationella förhandlingar, Dialog för förändring, 2010. Materialet finns på svenska, engelska, franska och spanska.
- Läs Från befolkningsfrågor till SRHR på regeringens hemsida
- Läs mer om FN:s befolkningsfonds arbete för SRHR
- Läs mer om Sveriges politik för global utveckling (PGU)
- Läs mer om regeringens policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete
- Ta del av referensmaterialet Dialog för förändring